söndag 21 februari 2010

Kebab Kobideh


När jag var liten var jag ganska kinkig med maten, men kebab var en av de rätter som jag åt. Därför har kebab en mycket speciell ställning hos mig när det gäller mat från barndomen. Om svenska barn är födda med korv, glass och köttbullsgener så är alla iranska barn födda med kebabgener :))

Jag minns första gången när min man Christer besökte Iran 1971. Vi besökte en kebabrestaurang. Vi beställde ris och kebab till honom. När kyparen sedan kom in med ett stort ovalt fat med ris och ställde det framför honom – tog han tallriken och ställde det mitt på bordet! Han viskade lite osäkert till mig: Det här måste väl ändå vara till flera personer! Nej svarade jag – det är din portion! Jag kunde se paniken i hans ögon. Jag kan aldrig äta upp det här sa han – nej, det behöver du inte, du äter så mycket du orkar svarade jag. I Sverige lär man sig att äta upp det man har på tallriken men i Iran vill man visa sin generositet och lägger upp rätt mycket mat på tallrikarna för sina gäster – man behöver absolut inte äta upp allt! Slöseri kan man tycka men sådan är traditionerna. Jag som har bott här i mer än 40 år blandar traditionerna fritt! När jag umgås med Iranier vet jag att man måste truga och lägga upp mycket på faten, men med svenskar låter jag var och en själv bestämma mängden mat.

Nedanstående recept är försvenskat. I Iran har man inte ketchup till kebaben men min familj gillar det och jag lagar det just så för dem.

Det här behöver du:

Räkna 150 - 200 gram kött per person

1 tsk salt för varje 300 gram kött

1 kryddmått grovmalen svartpeppar för varje 300 gram kött.


2 -3 portioner

400 gram Nötkött

2 tsk salt

2 kryddmått svartpeppar

½ stor lök

1 st ägg


Till pensling behöver du:

½ - 1 msk lökvatten

2 msk olja eller helst smält becel

2 msk Ketchup (vanlig)

2 msk Juice från citron

2 tsk Sumak


Steg för steg:

  1. Värm ugnen till 250 grader.
  2. Lägg kebabpinnar i kallt vatten i minst 15 minuter.
  3. Riv löken på näst grövsta sidan av rivjärnet.
  4. Låt rinna av (spara lökvattnet), du kan även klämma ur lökvattnet med händerna.
  5. Lägg allt i hushållsmaskin och knåda ordentligt, du kan knåda köttfärsdegen för hand också, se till att köttfärsen blir ”trådig”.
  6. Ta en dl mått och mätt upp köttet på en ark foliepapper (varje dl är ca 100 gram).
  7. Dela sedan det i två delar.
  8. Rulla varje del till en avlång ”korv”. Enklast gör du det på en ark foliepapper med lite ”blöt” hand.
  9. Trä nu köttet på de blöta pinnarna.
  10. Låt plåten värmas upp i ugnen med 1 msk olja.
  11. Ta ut den tomma varma plåten, sänk värmen till 200 grader och lägg i kebabpinnarna.
  12. Stek kebaben i ugnen (200 grader) i ca 5 minuter först, ta ut plåten och pensla kebaben.
  13. Sätt plåten åter i ugnen och stek ytterligare 5 minuter.
  14. Upprepa detta 4-5 gånger.
  15. Skär en bit i mitten av kebaben för att kolla att den är genomstekt. Kebaben får inte bli för torr!

På sommaren när vi ska äta kebab brukar jag göra i ordning kebaben dagen innan –jag steker det sedan i ugnen max 5 minuter. När vi ska äta kebaben sätter jag på grillen och grillar kebaben ytterligare 5-10 minuter. Man ska då pensla kebaben ofta så att kebaben ska förbli saftiga. Servera med grillade tomater, vårlök, färsk mynta, basilika mm.

För att hålla grillade kött och tomater varma brukar jag använda mjukt tunnbröd. Lägg först ett lager på serveringsfatet, lägg kebab och grillade tomater på brödet och täck det hela med ytterligare tunnbröd. Bra skydd både mot flugor samt att allt hålls varm längre. Understa brödet går utmärkt att äta.

Serveras med persiskt ris och Sumak (Iransk krydda som finns att köpa i välsorterade matbutiker - själv köper jag hela korn och malar det sedan själv, på det viset vet jag vad kryddan innehåller).

Tips: Jag gör kebaben alltid på ett kilo köttfärs och sedan styckfryser jag det. Otroligt enkelt att laga till när man kommer hem från jobbet.


Noshe Jan!

Smaklig måltid!

2 kommentarer:

Unknown sa...

Snygga kebaber, lökvatten var bra tips.

Lars

Unknown sa...

Var får man tag på sumak att mala ajälv ?